Ibland måste man tydligen gå till bödeln och bli misshandlad. Har man tur släpper de ut dig med en jäkla smärta och munnen full av rep. (Ok, man måste gå till tandläkaren, bli opererad och gå därifrån med stygn. Typ 8 stygn. Men vem räknar.)
Som grädde på moset kan man inte äta nånting på flera dar efter. Förutom kanske just grädde och mos, eftersom det enda man får i sig är mjuk mat med minimal spridningsrisk i munnen. Typ nyponsoppa. Sparris-soppa. Dock inte blåbärssoppa! Där finns det en massa små jäkla frön som tar sig in överallt - vilken man kan lära sig den hårda vägen. Om man är dum.
Man kan dessutom inte gapa när man äter sin gourmet-mat så man måste sitta med en servett och torka sig runt munnen mellan varje sörpel. Riktigt snyggt bordsskick får man.
Det låter väl kul?
onsdag 25 april 2012
söndag 22 april 2012
Bo-bonanza
En gång i tiden (för typ 100 år sen) skulle jag flytta till Gävle och började leta efter en etta.
“Det här är en studentstad så det är jääättesvårt att få tag på en etta ”, fick jag höra då.
Några år senare letade jag efter en trea.
“Det är många par som bor i treor och de bor där länge eftersom de har utrymme att skaffa barn i en trea. Så det är jäääättesvårt att få tag på en trea”, fick jag höra den gången.
Nu, ytterligare några år senare (och nej, jag är inte 150 år gammal) försöker jag få tag på en tvåa.
“Det finns så många ensamhushåll i den här stan och alla vill ju ha en tvåa, så det är jäääättesvårt att få tag på en tvåa”, får jag höra nu. Chockerande.
Vore det inte lättare som hyresvärd att bara erkänna att “Hej, vi har inte enda lägenhet men vi tänker ändå fortsätta kalla oss för hyresvärd!”
“Det här är en studentstad så det är jääättesvårt att få tag på en etta ”, fick jag höra då.
Några år senare letade jag efter en trea.
“Det är många par som bor i treor och de bor där länge eftersom de har utrymme att skaffa barn i en trea. Så det är jäääättesvårt att få tag på en trea”, fick jag höra den gången.
Nu, ytterligare några år senare (och nej, jag är inte 150 år gammal) försöker jag få tag på en tvåa.
“Det finns så många ensamhushåll i den här stan och alla vill ju ha en tvåa, så det är jäääättesvårt att få tag på en tvåa”, får jag höra nu. Chockerande.
Vore det inte lättare som hyresvärd att bara erkänna att “Hej, vi har inte enda lägenhet men vi tänker ändå fortsätta kalla oss för hyresvärd!”
måndag 16 april 2012
A B C
Jag är med i en nystartad bokcirkel. Tanken är att vi ska träffas varannan månad och prata om boken vi alla läst. (Med "vi" syftar jag på fyra kvinnor, varav några är främlingar för varandra. Än så länge.) Det låter ju hur trevligt som helst - nya bekantskaper, nya böcker och hela konkarongen.
Första boken ut är "Gryning över Kalahari".
Av de två alternativ på böcker som presenterades så röstade jag på Gryningsboken. Utan att tveka.
Jag trodde att jag visste precis vilken bok det var. Det gjorde jag inte.
Jag trodde det var en ironisk, lite humoristisk bok. Det var det inte.
Jag trodde den var högst 300 sidor lång. Det var den inte.
Jag trodde det var lätt att få tag på den. Det var det inte.
Mina nya bekantskaper kommer bli grymt imponerade av mig.
(Men - det var därför jag gick med i bokcirkeln. För att läsa böcker jag inte skulle ha läst annars. Jag tycker fortfarande att det ska bli hur trevligt som helst.)
Första boken ut är "Gryning över Kalahari".
Av de två alternativ på böcker som presenterades så röstade jag på Gryningsboken. Utan att tveka.
Jag trodde att jag visste precis vilken bok det var. Det gjorde jag inte.
Jag trodde det var en ironisk, lite humoristisk bok. Det var det inte.
Jag trodde den var högst 300 sidor lång. Det var den inte.
Jag trodde det var lätt att få tag på den. Det var det inte.
Mina nya bekantskaper kommer bli grymt imponerade av mig.
(Men - det var därför jag gick med i bokcirkeln. För att läsa böcker jag inte skulle ha läst annars. Jag tycker fortfarande att det ska bli hur trevligt som helst.)
fredag 13 april 2012
Lustiga huset
Jag gillar inte speglar och försöker undvika dem vid tillfällen då jag vet att jag ändå inte kan göra nåt åt det jag ser. Typ i affärer. Eller i fikarummet…
Så vissa dagar går jag där och känner mig plufsig, flottig och allmänt skabbig. Som i förrgår.
Men så plötsligt hände det - jag råkade kasta en blick på mig själv i en spegel jag passerade och blev glatt överraskad! Det var inte lika illa som jag trodde. (Den dan. Naturligtvis kan det bli motsatt effekt. Man går liksom och känner sig skitsnygg men så ser man sig i spegeln och dalar ner på jorden igen).
Jag försökte förklara mitt resonemang för en kollega, (som jag hädanefter kommer referera till som Trädet), men hon förstod inte hur jag menade. Trädet blir aldrig glatt överraskad när hon ser sig i spegeln.
Då hann jag tänka att jag är lite duktig, som ändå blir det. Tills en tredje person påpekade för oss att vi nog ska tänka över vår självbild båda två…
Jag förstår inte alls hur hon menar.
Så vissa dagar går jag där och känner mig plufsig, flottig och allmänt skabbig. Som i förrgår.
Men så plötsligt hände det - jag råkade kasta en blick på mig själv i en spegel jag passerade och blev glatt överraskad! Det var inte lika illa som jag trodde. (Den dan. Naturligtvis kan det bli motsatt effekt. Man går liksom och känner sig skitsnygg men så ser man sig i spegeln och dalar ner på jorden igen).
Jag försökte förklara mitt resonemang för en kollega, (som jag hädanefter kommer referera till som Trädet), men hon förstod inte hur jag menade. Trädet blir aldrig glatt överraskad när hon ser sig i spegeln.
Då hann jag tänka att jag är lite duktig, som ändå blir det. Tills en tredje person påpekade för oss att vi nog ska tänka över vår självbild båda två…
Jag förstår inte alls hur hon menar.
torsdag 12 april 2012
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)